Så lurar bilister besiktningen – och vad det kostar samhället

Från mjukvarufusk till besiktningslån: De vanligaste metoderna

Den tekniska utvecklingen i moderna fordon har skapat en katt-och-råtta-lek mellan bilägare och kontrollorgan. Tidigare handlade fusk om att dölja rost med spackel eller att tysta en knackande motor med tjockare olja inför besöket hos bilprovningen. Idag har fokus flyttats till avancerad elektronik och avgasrening där felkoder och varningslampor utgör de största hindren för ett godkänt protokoll. Många bilister väljer att ta genvägar genom att manipulera fordonets inbyggda diagnostiksystem snarare än att faktiskt åtgärda de bakomliggande mekaniska problemen som orsakar felen.

Metoderna varierar från enkla fysiska ingrepp till sofistikerad programmering som kräver specialistkunskaper inom data. Det handlar ofta om att lura bilens styrdator att allt fungerar normalt trots att viktiga komponenter är ur funktion eller helt borttagna. Marknaden för utrustning som kan släcka varningslampor tillfälligt har exploderat på nätet vilket gör det möjligt för vem som helst att nollställa systemet precis innan man kör in i besiktningshallen. Detta skapar en falsk trygghet där bilen ser felfri ut vid kontrolltillfället men i själva verket utgör en risk.

Manipulering av kontrollampor och mjukvara

Ett av de mest utbredda sätten att kringgå kontrollen är att släcka motorlampan eller varningslampan för krockkuddar genom digitala verktyg. Genom att koppla in ett enkelt diagnosverktyg i bilens uttag kan ägaren radera felkoder som annars skulle leda till underkännande. Om felet inte är permanent hinner lampan ofta inte tändas igen under den korta tid som besiktningen pågår. I mer extrema fall programmeras mjukvaran om så att varningslampan aldrig tänds även om systemet upptäcker ett kritiskt fel vilket gör fordonet direkt trafikfarligt för föraren.

Fysiska komponentbyten och tillfälliga lösningar

En annan metod som blivit allt vanligare kallas för besiktningslån där bilägare hyr eller lånar fungerande bildelar enbart för kontrollen. Det kan handla om att montera ett fungerande partikelfilter eller en katalysator från en väns bil för att klara avgasmätningen. När protokollet väl är underskrivet och godkänt kör bilisten hem och monterar tillbaka den defekta eller tomma komponenten. Detta medvetna bedrägeri är svårt för besiktningstekniker att upptäcka eftersom delen ser korrekt ut och fungerar felfritt under de minuter som själva testet faktiskt utförs.

• Släckning av felkoder precis innan kontrollen påbörjas

• Montering av emulatorer som simulerar fungerande avgasrening

• Hyra av däck med korrekt mönsterdjup för dagen

• Användning av kemiska tillsatser för att tillfälligt sänka utsläppsvärden

En tickande hälsobomb: Miljöfusket som kostar miljarder

När enskilda bilister väljer att manipulera sin avgasrening får det omedelbara och allvarliga konsekvenser för den omgivande miljön och folkhälsan. Partikelfilter och katalysatorer är dyra att byta ut när de går sönder vilket motiverar många att istället rensa dem på innehåll eller installera mjukvara som stänger av deras funktion. En bil utan fungerande rening kan släppa ut lika mycket skadliga partiklar och kväveoxider som hundratals moderna fordon gör tillsammans. Denna osynliga förorening sprids i städerna där människor bor och rör sig dagligen utan att veta om risken.

De ekonomiska konsekvenserna för samhället är enorma men ofta dolda i statistiken över sjukvårdskostnader och sjukskrivningar. Luftföroreningar från trafiken är en direkt bidragande faktor till hjärt- och kärlsjukdomar samt andningsproblem hos både barn och vuxna. När tusentals bilar rullar med bortkopplad rening ökar belastningen på sjukhusen markant vilket i slutändan betalas via skattsedeln. Samhällets kostnader för miljörelaterad ohälsa beräknas i miljardbelopp varje år och en betydande del kan härledas direkt till fordon som inte uppfyller lagstadgade krav.

Kväveoxider och partiklar i stadsmiljön

Utsläppen av kväveoxider är särskilt problematiska i tätbebyggda områden där ventilationen är begränsad och människor vistas nära trafikflödena. Dessa gaser irriterar luftvägarna och kan orsaka permanenta skador på lungfunktionen hos växande barn som exponeras för höga koncentrationer. Genom att manipulera tekniken för att spara några tusenlappar på en reparation väljer bilägaren att prioritera sin egen plånbok framför andras hälsa. Det skapar en snedvriden situation där de som följer reglerna får bära den miljömässiga och ekonomiska bördan för de som medvetet väljer att fuska.

De dolda kostnaderna för framtidens infrastruktur

Förutom de direkta hälsokostnaderna påverkar fusket även hur städer planeras och vilka miljökrav som ställs på framtida infrastrukturprojekt. Om statistiken över fordonsparkens utsläpp inte stämmer med verkligheten fattas politiska beslut på felaktiga grunder vilket leder till ineffektiva åtgärder. Det kan handla om dyra miljözoner som inte ger önskad effekt eftersom de bilar som tillåts i zonen egentligen smutsar ner mer än vad deras specifikationer anger. Samhället investerar därmed stora resurser i projekt som motverkas av det utbredda fusket med besiktningen och avgasreningen.

• Ökade fall av astma och allergier i storstäder

• Sjukvårdskostnader kopplade till långvarig exponering för avgaser

• Förlust av produktivitet på grund av miljörelaterad sjukfrånvaro

• Behov av mer omfattande och dyrare mätstationer för luftkvalitet

Trafiksäkerhet på spel – när livsfarliga brister maskeras

Säkerheten på våra vägar bygger på att alla fordon uppfyller grundläggande tekniska krav som kontrolleras vid den årliga besiktningen. När en bilist väljer att dölja allvarliga fel på bromsar, styrsystem eller krockkuddar utsätter de inte bara sig själva utan även alla andra medtrafikanter för livsfara. En bil som är godkänd på pappret men som bär på dolda defekter fungerar som en rullande tidinställd bomb. Vid en kritisk situation i trafiken kan de dolda bristerna innebära skillnaden mellan en mindre incident och en dödlig kollision som kunde undvikits.

Det handlar inte bara om tekniska haverier utan också om hur maskerade fel påverkar förarens beteende och bilens köregenskaper under extrema förhållanden. Om antisladdsystemet är urkopplat via mjukvara för att dölja en trasig givare kommer bilen inte att reagera som förväntat vid en undanmanöver på halt underlag. Kostnaderna för trafikolyckor där tekniska brister varit en bidragande orsak är enorma och innefattar allt från räddningsinsatser till långvarig rehabilitering av skadade personer. Varje fusk vid besiktningen är ett svek mot den gemensamma nollvisionen för dödsfall i trafiken.

Systematiskt fusk med säkerhetsutrustning

Många väljer att ignorera varningslampor för låsningsfria bromsar eller krockkuddar genom att manipulera elektroniken så att lampan ser ut att fungera korrekt vid start. Detta innebär att bilen rullar utan de säkerhetssystem som är avgörande för att skydda passagerare vid en olycka. Den som köper en begagnad bil i god tro kan därmed hamna i ett fordon där viktiga livräddande funktioner har satts ur spel av en tidigare ägare. Det skapar en osäker begagnatmarknad där förtroendet för besiktningsprotokollet urholkas och risken för dolda faror ökar drastiskt för ovetande köpare.

Slitage och dolda strukturella brister

Utöver elektroniken finns det fysiska komponenter som döljs medvetet för att undgå anmärkningar vid den visuella kontrollen under bilen. Det kan röra sig om att täcka över allvarlig rost i bärande konstruktioner med tjock underredsmassa eller att tillfälligt spänna upp en sliten handbromsvajer. Dessa kortsiktiga lösningar maskerar problem som påverkar bilens strukturella integritet och förmåga att stå emot krafterna vid en krock. När dessa brister väl ger vika under körning är konsekvenserna ofta katastrofala och kostnaderna för samhället i form av mänskligt lidande går inte att mäta i pengar.

• Dödliga olyckor orsakade av bromsar som sviker vid belastning

• Bristfälliga krockkuddar som inte löser ut vid kollision

• Styrsystem som tappar funktion på grund av dolda glapp

• Kostnader för polisinvesteringar och utredningar av tekniska olycksorsaker